Jag har hittils haft två paralella idéer. En om att fota saker på nära håll, att skapa ett nära, oerhört subjektivt perspektiv. Objekten? Vad ska jag fota? Det blir utforskandet. Kanske hår, gräs och saker som skulle kunna vara något annat oxå, när det ses på nära håll. Något som blir lite otydligt och eggar fantasin. Till det vill jag addera texter som befruktar bilderna och skapar en helhet. Texterna...blir oxå ett utforskande.
Min andra idé, som kom ur att se Fredrik reinfelts sogsna ansikte i morgontidningen, var att göra någon slags animation med honom demaskerad och privat. Att han vill hoppa av, är trött och gärna vill erkänna sina misstag och ändra saker som han gjort. Att han inte lägre vill döma människor som inte är lika lyckligt lottade som han själv. Kanske kommer något av detta med på ett hörn, men efter att ha kollat på youtube-klipp hela morgonen på riktiga och fejkade videor med stadsministern, blev jag trött i själen och vill inte ägna så mycket tid åt honom. Det blev för omagiskt.
Nu ska jag ut och fota- och skriva. Funderar på om jag ska fota fota fota, skriva skriva skriva, redigera, redigera, redigera- eller om jag ska fota skriva redigera, fota skriva redigera... Jag tror det senare är mer min rytm. Så blir det utomhusvistelse en del av dagen och tid vid datorn en del av dagen. för mycket tid vid datorn = omagi.
FG
SvaraRadera